Asylsökanden kommer många gånger från mer eller mindre okända
provinser från länder som har andra kulturer och annorlunda sociala normer mot
vad vi är vana vid i Sverige. Därför kan det behövas ganska omfattande research
för att kunna finna stöd för en asylsökandens utsagor. Det är långt ifrån
säkert att det räcker med att leta i källmaterial från Migrationsverkets LIFOs
dokument, utan dessa dokument kan av naturliga orsaker omöjligt rymma
upplysningar om alla förhållanden i alla tänkbara provinser i världen. Ofta är
dokumenten också ett eller ett par år gamla vilket gör att de inte alltid är så
tillförlitliga.
För att den asylsökanden ska få tillgång till en rättvis
prövning av sitt ärende, är det därför av avgörande vikt att det juridiska
ombudet tar sig tid att söka upp aktuell bevisning för den asylsökandens
berättelse. Det är alltså inte tillräckligt att använda det begränsade material
som ett LIFOs dokument innehåller, utan man måste titt och tätt vända sig till
nyhetsbyråer och frivilligorganisationer på nätet som ofta har befunnit sig
direkt på plats i den provins där den asylsökanden kommer ifrån och därför
besitter uppdaterad information från det berörda stället.
Tyvärr är det så att detta material nästan alltid bedöms
som varande av ”ringa bevisvärde” enligt Migrationsverket och
Migrationsdomstolen. Detta resulterar i att dessa myndigheter väljer att bortse
från det åberopade material och i stället uteslutande går på den otillräckliga informationen
man finner i LIFOs dokumenten. Det leder i sin tur till att myndigheten inte
finner stöd för den asylsökandens berättelse. Detta för att man helt enkelt
inte litar på berättelsen, trots att det juridiska ombudet har kunnat hitta
aktuell och dagsfärsk dokumentation som ger stöd åt de skäl som anges för att
den asylsökanden är i behov av internationellt stöd.
Är det då rimligt att samma myndighet som bedömer
material från internet som varande av ”ringa bevismaterial” i andra fall själva
använder utskrift hämtade direkt från t ex Wikipedia som bevis mot en
asylsökandens skäl? Kan det anses utgöra ett källkritiskt förhållningssätt?
För mig framstår det som varande oseriöst att dokumentation
från t ex Al Jazeera eller BBC inte räknas som trovärdigt bevismaterial, medan
samma myndighet kan utvisa en asylsökande grundat på åberopande av
”bevismaterial” hämtat från Wikipedia eller i bästa fall den bristfälliga LIFOs
dokumentationen. Som alla vet är
Wikipedia en sida där vem som helst kan publicera material rörande nästan vad
som helst. LIFOs dokumentationen är en sammanställning som tillhandahålls av
Migrationsverket, vilket inte gör dokumentationen till en oberoende källa då
det finns risk att viktig och ibland livsavgörande nyanser inte framkommer i
dokumentationen. Det kan till exempel röra sig om de verkliga förhållandena för
statslösa palestinier i Mellanöstern eller verkligt myndighetsskydd för
personer som riskerar drabbas av hedersrelaterat våld.
Vad jag efterlyser från myndigheternas sida är ett
konsekvent sätt att bedöma det bevismaterial som åberopas, vare sig om det
kommer från myndigheten själv eller från ett juridiskt ombud.
Helene
Nilsson
Paralegalpraktikant
Paralegalpraktikant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar